Frida

Nu när hembesöken och intervjuerna som vi har varit en stor del av är klara står vi lite och inte riktigt vet vad vi ska göra den sista tiden. En sak som är säkert iallafall är att vi ska vara med i förberedelserna inför de public meetings som ska hållas framöver för att annonsera ut vilka barn som kommer att få ett skolstipendium. Vi ska sedan vara med på dessa möten framöver och som det ser ut nu så tror vi att det kommer att sträcka sig tills vi åker hem. Mötena hålls vanligtsvis på söndagar så det finns ju lite tid över till annat sen på veckodagarna... Haha, men det kommer säkerligen att ordna upp sig och vi kommer nog inte stå arbetslösa. Annars har vi lite skolarbeten till Lunds Universtitet som ska lämnas in under maj månad som vi kan skriva på. Förutom det ska vi försöka njuta av den tid som vi har kvar på Bali och göra de turistgrejer som man måste göra när man besöker Lovina med omnejd. 

 

Vädret är förtillfället nästa olidligt varmt! Strax över 30 strecket på termometern och gassande sol. Det är helt annorlunda värme här på Bali än vad det var när vi kom hit. Men det är kanske för att vi lämnar regnperioden bakom oss och går in i sommarsäsongen. Så det blir många dopp i havet när vi ligger och solar.

 

Några bilder från idag när vi besökte en kakaofabrik som ligger väldigt nära vårt kontor. Gudomligt god choklad så där kommer det bli fler besök.  

 

 

 

En liten uppdatering kring hur min sjukdom, Endometrios beter när jag befinner mig på Bali. Innan jag åkte hade jag mycket ont i ländryggen, höfter och ben jag käkade starka värktabletter och mådde allmänt dåligt. Jag hade precis börjat en ny p-piller behandling som jag inte hade någon aning om hur jag skulle må på och ingen doktor att prata med om jag skulle bli sämre. Jag hoppades att värmen på Bali skulle underlätta och hjälpa mig med smärtorna och SÅ rätt jag hade! Jag har under mina 3 månader här mått väldigt bra! Mina värktabletter används nu endast om jag har huvudvärk inte till de andra smärtorna. Jag har kommit igång med träningen och känner mig strakare och starkare i kroppen, att springa är något som jag har återupptagit (även fast det är på ett tråkigt löpband inomhus). Hormonerna är väl stundtals lite här och var, men de annars förekommande depressionsstunderna har hållt sig borta och känner mig oftast glad och positiv. Det är bara att njuta av de bra perioderna för när de dåliga kommer, bleknar minnet av hur det var att må bra. Sammantaget så vill jag säga att endomonstret som finns i min kropp håller sig förtillfället sovandes och jag hoppas att det förblir så ett tag till så att jag kan få njuta av den stundande sommaren med allt vad den har att erbjuda för min del.