Frida

Jag tittade tillbaka lite i mitt arkiv och de senaste inläggen har varit rätt så deprimerande. Det är lite missvisande då mitt liv inte är deprimerande. Jag har världens finaste pojkvän och sambo som står ut med mig (trots att jag är en riktig häxa och surkärring stundtals), underbara vänner, en väldigt fin lägenhet, går en bra och rolig utbildning (läser till socionom) och en helt fantastisk familj. Som ni märker så har jag det rätt så bra ändå :) 

 

MEN när endomonstret tittar fram blir allt väldigt jobbigt och tungt. När smärtan är så konstant och hela tiden gör sig påmind i varje rörelse man tar och när maxdosen av smärtstillande inte hjälper, då är inte livet en dans på rosor vill jag lova. Det är då jag måste vara stark och tänka att det inte är Frida som pratar eller gör dumma saker utan det är endomonstret som gör detta. Gud det låter som jag är värsta paranoid nu! Men jag måste försöka styra sjukdomen och inte låta sjukdomen styra mig. Vilket är lättare sagt än gjort!

 

För att vara ytterligare lite negativ så har jag nu testat Yasmine i över en månad och visst jag har inga blödningar längre MEN jag har smärtan kvar och den är inte nådig vill jag säga er. Känns som om äggstockarna, och speciellt den vänstra pulserar och krampar. I tisdagskväll fick jag nog och skickade iväg ett mejl till endoteamet i Malmö för att få lite hjälp i vad jag ska göra nu. Men har inte fått något svar så idag när jag vaknade så tänkte jag att nää, nu ger jag upp! Jag tar kontakt med en annan läkare på Carema som jag har varit hos innan ( han som remitterade mig till KK för en operation så jag kunde få min diagnos) så jag visste om att han är kunnig kring sjukdomen. Fick tid en halvtimme senare och kommer ut efter undersökningen med en ny behandling som jag ska testa nu. Enanton sprutor ska jag ta nu några månader framöver. Man tar en spruta i månaden. Det är sprutor som tillfälligt stänger ner mina äggstockar så dem inte producerar något östrogen (endon gillar östrogen) dvs de kommer att sätta mig i ett tidigt klimaterie. För att jag inte ska vara utan östrogen helt så ska jag två gånger i veckan byta ett såkallat östrogenplåster så jag får en liten dos östrogen, så jag inte ska få så hemska vallningar och svettningar. Just svettningar är en biverkning av Enanton sprutorna och något man får när man är i klimateriet. Känns ju sådär måste jag säga att som 24 åring hamna i klimateriet. Men allt för att minska endon och smärtan. 

 

Så imorgon ska jag hämta ut sprutan på apoteket (som de fick beställa in då inga apotek i Lund hade den inne) därefter ska jag till Carema och en sköterska ska ge mig den där. Lite pirrigt då jag inte gillar nålar och inte vet hur jag kommer att reagera på behandlingen. 

 

Imorgon ska jag till skolan för första gången denna veckan. Hade lektion i onsdags men hade för ont för att ta mig dit. Sen efter jag har fått min spruta ska jag och Danne på bio och se nya Bondfilmen. Avslutar blogginlägget med en bild på mina favorittjejer!

 

 

 

Kram Frida