Frida

Jag är en tjej på 25 år som i November 2011 fick diagnosen Endometrios. Endometrios är en sjukdom som drabbar ca 200 000 kvinnor i Sverige och globalt finns det 176 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen dvs den är vanligare än diabetes och cancer. Jag vet inte mycket om Endometrios så det jag skriver i bloggen kommer från mina egna tankar och funderingar kring sjukdomen. Min vardag kommer att skildras i både med- och motgång. Hur börjar livet om när man har en kronisk sjukdom? Har ni några frågor hör av er så ska jag försöka svara på dem så bra som möjligt :) Från och med den 29 Januari - 29 Maj kommer jag och en klasskompis befinna oss på Bali för att göra vår socionompraktik. Följ gärna vårt äventyr :)

Day at the beach

Kategori: Allmänt

Idag bestämde vi oss för att bege oss till en annan strand för att bara relaxa och ta det lugnt. Vi tänker att vi vill försöka utforska lite vad som finns här i södra Bali nu när vi är här. På östra sidan finns det lite finare stränder som vi läst om, Sanur och Nousa dua (??). Efter en liten prutning av pris på taxi begav vi oss till Sanur och till en strand som är mer lugn med finare strand och inga vågor, vilket är motsatsen till den stranden som finns hos oss i Seminyak. Då vädret kan skifta väldigt mycket så kände och hoppades vi på att det skulle vara fint väder en liten stund, så vi får lite färg på våra bleka svenska kroppar. Vilket väder vi sen kom att ha! Strålande sol, som stundtals täcktes av lite moln och lagom mycket vind som svalkade gott. Det blev många turer ner i havet för att svalka sig. Vattnet var ca 25-26 grader och inte så väldigt klart.. Men det var inte äckligt att bada. När kolckan blev 15 på em kände vi oss nöjda med att vara i solen så vi gick till ett cafe och åt en fruktsallad. Då började det kännas att man varit i solen och att man nog har bränt sig lite,, Tog taxi tillbaka (med samma chaufför som körde oss in, han väntade i 4 timmar på oss) till Seminyak. VÄl på hotellrummet sen såg och kände vi att solen hade bränt rejält. Så som vi ser ut nu hade vi kunnat extraknäcka som rödljus. Solen är riktigt stark och tre timmar räckte mer än väl för att våra bleka kroppar skulle bli röda. 
 
Efter lite häng på rummet så begav vi oss sedan till Kuta för att se hur det ser ut där. Vi har nu börjar upptäcka att vi ska pruta på taxipriset. För på den första taxituren till Sanur blev vi nog lite lurade på priset, så nu tänkte vi försöka pruta lite på priset, och det lyckades. Väl i Kuta så gick vi först och åt på en italiensk resturang, lite spaghetti bolognes och carabonara slang ner i magen. Lite tråkigt med västerlänsk mat, men det kommet nästan säkert bli mer inhemskt sen när vi börjar arbeta. Därefter vandrade vi runt och kollade in lite affärer, det märktes att det är ett ställe med många surfare, många affärer sålde surfarkläder osv. Runt 21 tiden kände vi oss klara med Kuta så vi tog en taxi tillbaka till Seminyak. Nu lyckades vi få ner taxipriset ännu mer, men istället fick vi tillbringa en sträcka på ca 5-8 km mestadels i bilkö vilket tog 50 min. Trafiken här är helt galen! Folk kör som idioter och det kryllar av mopeder som kör PRECIS som de vill. Jag och Johanna satt med hakorna i knäet och visste inte vad vi skulle säga, vi har inte sett något liknande. Det blev väldigt fort kaos och stopp på dessa smala gator där mopeder och bilar samsas om den lilla plats som finns.
 
Hem kom vi iallafall och nu ligger vi i sängen och hoppas på att våra brända kroppar inte håller oss vakna inatt. Imorgon blir det att vila från solen och fixa saker inför måndag. 
 
 
På Jakartas flygplats.
 
 
Min goda maträtt igår, Red Indonesian Curry med kyckling.
 
 
Bild från middagen igår, så blek är man inte idag... 
 
 
 
 
 
Sanur Beach
 
 
 
Kommentera inlägget här: