Frida

Jag är en tjej på 25 år som i November 2011 fick diagnosen Endometrios. Endometrios är en sjukdom som drabbar ca 200 000 kvinnor i Sverige och globalt finns det 176 miljoner kvinnor som lever med sjukdomen dvs den är vanligare än diabetes och cancer. Jag vet inte mycket om Endometrios så det jag skriver i bloggen kommer från mina egna tankar och funderingar kring sjukdomen. Min vardag kommer att skildras i både med- och motgång. Hur börjar livet om när man har en kronisk sjukdom? Har ni några frågor hör av er så ska jag försöka svara på dem så bra som möjligt :) Från och med den 29 Januari - 29 Maj kommer jag och en klasskompis befinna oss på Bali för att göra vår socionompraktik. Följ gärna vårt äventyr :)

Då sitter man här igen och ska försöka ge det ännu ett försök.

Kategori: Allmänt

Jag har de senaste tiden grubblat över om jag ska börja skriva i bloggen igen och kom att bestämma mig för att ge det en chans till. Det har hänt så mycket den senaste tiden och det kan kanske vara bra att få skriva av sig lite då och då.
Får börja med att säga att förra året var inte mitt år, massa sjukskrivningar för ryggen, ett jobb som inte var stimulerande, det verkade inte som om jag kom någonvart med mitt liv. Jag stod och trampade i samma spår och mådde allt sämre då jag inte kunde klura ut vad det var för fel på mig och min kropp. Jag kom inte in på de utbildningar jag hade sökt, visste inte om jag skulle få förlängt på jobbet osv. MEN då kom det första glada beskedet nämligen att jag fick en fast anställning! Då började jag söka skola på allvar, nu kunde jag ju börja plugga samt ha min anställning kvar. Jag och Danne åkte iväg en weekend till Paris och det var helt fantastiskt att komma tillbaka till den staden som ligger mig så varmt om hjärtat. Efter resan kom jag in i en tuff period igen då jag efter ett besök hos läkaren blev remitterad till Kvinnoklinken i Lund för att göra en titthålsoperation. Fick en återbudstid ganska snabbt och opererades, och fick diagnosen Endometrios. Kommer att berätta mer om detta i ett annat inlägg. Tiden efter operationen var väldig tuff och bara genom att sitta här och skriva om det gör att jag får en klump i halsen. Det var först i december som det började vända igen och jag fick reda på att jag hade blivit antagen till Socionomprogrammet i Helsingborg. Detta var en oerhörd lättnad då jag höll på att sjunka, detta var livbojen som kastades ut i rätt tid.
Så idag ser vardagen helt annorlunda ut och jag mår bättre och bättre. Har träffat många nya kompisar och har mer tid över till att ta tillvara på mitt sociala liv och lägenhet.
en bild från Nyår på Sturkö 11/12
En bild på mig och älsklingen när vi va på Kreta juni 2011.
/Frida