Frida

Får börja med att säga att förra året var inte mitt år, massa sjukskrivningar för ryggen, ett jobb som inte var stimulerande, det verkade inte som om jag kom någonvart med mitt liv. Jag stod och trampade i samma spår och mådde allt sämre då jag inte kunde klura ut vad det var för fel på mig och min kropp. Jag kom inte in på de utbildningar jag hade sökt, visste inte om jag skulle få förlängt på jobbet osv. MEN då kom det första glada beskedet nämligen att jag fick en fast anställning! Då började jag söka skola på allvar, nu kunde jag ju börja plugga samt ha min anställning kvar. Jag och Danne åkte iväg en weekend till Paris och det var helt fantastiskt att komma tillbaka till den staden som ligger mig så varmt om hjärtat. Efter resan kom jag in i en tuff period igen då jag efter ett besök hos läkaren blev remitterad till Kvinnoklinken i Lund för att göra en titthålsoperation. Fick en återbudstid ganska snabbt och opererades, och fick diagnosen Endometrios. Kommer att berätta mer om detta i ett annat inlägg. Tiden efter operationen var väldig tuff och bara genom att sitta här och skriva om det gör att jag får en klump i halsen. Det var först i december som det började vända igen och jag fick reda på att jag hade blivit antagen till Socionomprogrammet i Helsingborg. Detta var en oerhörd lättnad då jag höll på att sjunka, detta var livbojen som kastades ut i rätt tid.

Så idag ser vardagen helt annorlunda ut och jag mår bättre och bättre. Har träffat många nya kompisar och har mer tid över till att ta tillvara på mitt sociala liv och lägenhet.

en bild från Nyår på Sturkö 11/12

En bild på mig och älsklingen när vi va på Kreta juni 2011.

/Frida